Årskrönika 2025

Efter ett fantastiskt 2024 med många fina prestationer och hela sju vinster gick vi in med god känsla i 2025. Vi köpte bland annat hem en mycket spännande häst i Freeman och hade stora förväntningar på året överlag. Det skulle istället visa sig bli det absolut sämsta året, både på och utanför banan. Här kommer en liten summering;

Zagge

Efter att det småstrulat gjorde han årsdebut i Juni. Ett billigt montélopp på hemmaplan men vi hade preppat rejält och han hade känts bättre än någonsin inför. Pangstart i själva loppet direkt till tät från tillägg men sedan slog han på en galopp 500 kvar i klar ledning. Galopp – något han inte ens kan stava till och troligtvis fick han ont i fötterna för att vi körde barfota. Efter det var han inte sig själv och när han som normalt är väldigt träningsvillig vägrade springa sina intervaller blev beslutat att lägga skorna på hyllan enkelt. Det var faktiskt ett väldigt fint ögonblick när våra blickar (Jessie/Mattes) möttes och vi båda insåg att det var ”över”. Tråkigt att avsluta på det sättet men Zagge bor kvar på gården och tanken är att under nästa år försöka vara med i någon dressyrtävling för travare.

Proppan

Proppan årsdebuterade i april och gjorde faktiskt ett riktigt bra lopp som trea (årets bästa med facit i hand). Efter det var hon aldrig riktigt bra och så fort det gick lite emot gav hon upp. Två V75-starter blev det under året, i den första hamnade hon i dödens och nu i november gjorde hon det ändå rätt bra bakom hästar och blev sjua. Stallets enda årsvinst tog hon också och det tillsammans med Jessie i monté. Loppet i sig sa inte så mycket men känslomässigt var det såklart ett av årets bästa. Lite spännande inför nästa år är att testa lite ny utrustning då vi efter senaste starten tror/hoppas hon blir rejält nedsatt av att hon suger i luft ”bakvägen”.

Freeman

Kom till oss i början av året från Italien och det kom ut en väldigt liten, tanig men snäll häst ur transporten. Känslan var god att det här kommer bli bra när han fått äta upp sig lite. Det tog ett par tre veckor innan de drömmarna krossades – han åkte på en hovbensfraktur i hagen. Det tog lång tid, först fick han stå på box några månader och sedan bara gå i en mindre hage. Läkningen gick ändå åt rätt håll hela tiden och i slutet av november gjorde han comeback. Och det var årets roligaste dag. Från spår 1 hamnade han till slut i tredje invändigt, tog en kort galopp in på uppl av ren iver, men ställde sig och avslutade strålande. Både Jessie, jag och Petter var supernöjda och det var så roligt att han var på banan och visade sån fin kapacitet. Efter det chansade vi med voltstart och åkte till Solvalla men det blev tyvärr en startbrasa och sedan trampade han av sig en sko och travade som en kråka resten av loppet. Upp som en sol, ner som en pannkaka. Därför var det extra kul att han (trots en kort galopp bakom bilen) såg mycket bättre ut igen på julafton och gick ett kanonlopp som fyra med krafter kvar. Vi hoppas att han lugna ner sig med lite mer rutin och har stora förhoppningar på honom framöver.

📸Bengt Almgren

Doris

Har haft problem länge med sina hovar, speciellt en, och har inte fungerat på länge. Vi försökte med monté ett par gånger men det fungerade inte heller och nu har vi ”börjat om” och tänkte försöka en sista gång. Hon känns faktiskt ganska bra för dagen men vi får se hur det blir framöver. Hon har visast jättehög kapactitet, har en fin stam och skulle garanterat vara en bra mamma.

Greta

När vi var nere på botten efter Freemans skada var det lite ”antingen skiter vi i allt eller satsar ännu mer”. Det blev det senare och i juni kom Greta hem från samma ställe i Italien. Undertecknad ångrar med facit i hand köpet…. för en häst med vassare/märkligare humör har vi inte varit i närheten av men det är väl tur att Jessica gillar henne. Hon är dock en väldigt fin travare och när vi gjorde första starten på mantorp åkte vi dit med rätt höga förväntningar. Det gick så där kan man väl säga, hon var trött efter typ 400 meter och blev en mil efter fältet. Som tur var visade det sig att hon var sjuk och hon var risig ett par veckor efter. Sen småstrulade det med diverse saker men hon gjorde start två nu i december och även om hon fastnade och blev oplacerad var vi jätteglada. Hon visade att det finns nåt där och kan hon bara mogna ännu mer mentalt så kan vi nog få roligt även med Greta framöver. Vill ändå avsluta med att det går åt rätt håll med humöret/beteendet och till och med undertecknad tycker hon är ganska söt och snäll när hon är fångad…

📸Bengt Almgren

Gotte

Vårt senaste tillskott är värd ett par rader. Minishettis Gotte, 85 cm över havet, har nu bott hos oss ett par månader. En underbar liten häst som man blir glad av så fort man ser. Tanken är att han under nästa år ska kunna hänga med som ett tryggt sällskap om vi åker och tävlar ensam med någon av de lite mer nervösa hästarna. Han är precis färdigvaccinerad och kan börja följa med nästa år om det passar.

Slutligen;

Totalt blev det under året 20 starter. En seger, en andraplats och tre tredjeplatser och 93.600 kr inkört. En rejäl besvikelse men året har inte bara varit jobbigt på banan utan ska vi vara ärliga har vi själva har mått väldigt dåligt och inte känt att vi hinner med så som vi skulle vilja. Därför ska det bli extra skönt nu när huset vi bygger åt Jessicas föräldrar strax är klart så vi förhoppningsvis kan få lite avlastning, det är i alla fall tanken. Det är enormt frustrerande och tärande när det går så här dåligt. Man lägger ner så mycket av sig själv i det här men det kommer aldrig de som inte håller på med hästar/trav någonsin att förstå.

Nu väntar vi in tolvslaget, lägger det här året bakom oss, och ser försiktigt fram emot nästa. /Matte